Liam busar lite innan läggdags – med blåmärken lite här och var!

Mobilen ringer vid 22:08.
- Hallao! Dä ä Johnny!
- Jahajaheeej…
- Hur gao det?
- Ehm, mä vaddå?
- Jao, katten…
Knäpptyst. Vad fan snackar han om? Och vem ÄR människan?
- Ehmmm.. Jag tror du har ringt feee…

Det tog en stund och mina få hjärnceller fick jobba häcken av sig. Jag är ju kattvakt i ett par dagar. Fattade först ingenting då jag varken har katt eller känner någon (väl) som heter Johnny. Han kallas ju Jonne och det var väl antagligen därför jag inte kopplade. Han skulle till Öland med några grabbar ett par dagar och nog verkade han ha kul, lite sluddrigt var det ju förstås så dom har väl fått i sig litegranna så här på somriga kvällskvisten!
Katten, Bissan, är i alla fall väl omhändertagen. Tror jag. Har inte sett röken av honom. Men mat finns det och efter dagis imorgon ska jag kolla till honom igen. Det ska nog gå bra det här, finemang!

Liam sover sedan ett par timmar tillbaka. Han var på riktigt bushumör och verkade vara långt ifrån sömnig. Men är det dagis imorgon så är det, och då får han ju inte vara uppe hur länge som helst. Efter det konstiga samtalet med Jonne bar jag upp lillfisen, la ner honom i sin säng och pussade honom godnatt. Somnade som en liten stock på direkten, han är verkligen världens snällaste när det ska nattas!