Klockan ett idag åkte Simon till jobbet. Han bara steg upp och umgicks med oss ett par minuter innan avfärd. Känns jäkligt trist när han jobbar extra hela eftermiddagarna och kvällarna på fredagar. Då är det ju helg. Och när det är helg ska man mysa. Men vi får helt enkelt ta igen det imorgon när han är ledig. Då blir det mys för hela slanten. Faktiskt.

Liam och jag har varit ute och lekt nästan hela dagen och vid tre-tiden fick vi besök av Anna och hennes son Alvin. Har inte umgåtts på.. ja, jag vet inte när. Det var verkligen på tiden kan man säga.

Vi lärde känna varandra när vi blev arbetskompisar på AMB 2008. Och på den vägen är det. Jobbade ihop ett halvår, Anna blev gravid och kort därefter blev även jag på tjocken (ej planerat dock), hon och hennes Chrille flyttade till hus i samma kvarter som oss, vi blev grannar och nära vänner. När man ser tillbaka så märker man hur jäkla nära vi verkligen var. Sågs vi inte så ringde vi, spontana utflykter och påhitt var och varannan dag, hjälptes åt med hundarna, stöttade varandra genom graviditeten och fick varsin son bara två månader emellan. Men efter att vi flyttat hit till Kosta i höstas så har kontakten bara blivit sämre och sämre. Vi sågs på Broakulla Marknad för ett par veckor sedan och igår ringde hon och ville ses. Blev ganska förvånad eftersom hon inte besökt oss sen vi flyttade hit. Men det kändes jäkligt bra. Har insett att jag saknat henne och alla våra små äventyr. Även kul för pojkarna att få lära känna varandra på nytt. Sist dom lekte kröp fortfarande Liam så det är väldigt länge sen sist.

Dom stannade i några timmar och vi hann prata mycket medans pojkarna lekte i sandlådan, “klippte gräset” och busade. Liam var väldigt framåt hela tiden vilket jag inte förväntat mig. Han brukar vara lite mer återhållssam och mer av en “iakttagare” men inte idag. Mycket skratt, prat och lek pojkarna sinsemellan!