Snart ska jag vara fyllechaffis åt lillebror - igen! Jag ska kräva honom på flera timmars barnpassning framöver, det kan han skriva upp.
Antingen ska jag hämta honom i Lessebo kl 01:00 eller kl 03:00 beroende på vilken buss från Växjö han tar. Får hoppas han har lite vett och tar 00:15-bussen så jag slipper gå och lägga mig vid fyra i natt. Förhoppningsvis så är Anna pigg nog att följa med mig, så trist att köra själv i mörker och regn ju.

Har varit på fucking Arbetsförmedlingen idag. Blev så suuuur. Dom vill att jag ska börja praktisera på miljöstationen (av alla jävla ställen) nästa måndag i sex månader. Jag ska föda barn om tre månader så det kan dom ju glömma. Så förbannat trist.
Jag hade kunnat börja praktisera redan i augusti efter jobbet på Kosta Boda istället för att gå hemma i nästan fyra månader utan jobb och sen vara hemma under julen i tre månader innan förlossningen. Men nej, nu ska jag vagga mig dit varje dag och behöva jobba åtta timmar om dagen för en jävla skitlön på knappt 8000 i månaden. Det är ju inte klokt. Jag älskar att jobba, det är inte det, men jag mår ju piss varje dag. Får inte behålla maten, kräks på alla möjliga otajmade tider och ställen lite överallt och ingenstans. Hur trevligt är det på en skala? Dom sa iallafall att om jag inte orkar eller mår dåligt så skulle jag prata med min barnmorska Pia så kan hon ordna en sjukskrivning. Det finns hopp ändå, tack och lov! Ska försöka jobba i en 3-4 veckor så får vi se sen.

Hade sett fram emot att få vara hemma under första advent och pynta och baka med Anna. Förbannade jävla skit också.

Luuuugn och roooo var det ja. Det kan man ju knappast kalla en heldags kundvagnsracing på Ikea.. med Anna av alla människor. Helt galet. Men kul hade vi! Jag handlade typ 15 paket värmeljus, en lykta till verandan och två kastruller.

Var inne och kikade lite på bebiskläder i Nybro också. Det skulle jag ju inte ha gjort. Hade lovat mig själv att vänta med att handla saker till Nova tills efter jul men nej.. Jag var bara tvungen att ha den där rosa söta mysdräkten med nalleöron på luvan. Såå söööt! Och Anna köpte en likadan till Alvin fast blå, så dom matchar! Hoppas inte Simon blir sur bara. Han tycker vi ska vänta med att handla bebis-prylar. Men den här dressen kan väl ingen motstå va?

Mamma ordnade en tid idag med hennes medium, Birgitta, per telefon åt mig. Har hört så mycket om henne och hur bra hon är på det hon gör. Tror inte jag hade några förväntningar alls eftersom det har varit så mycket annat som blockerat huvudet på sista tiden. Men fy tusan vilken underbar människa hon är - och träffsäker.
Hon berättade att jag skulle bli mamma till våren och det stämmer ju. Att vi kommer få ett lugnt litet barn med mycket vishet och humor. Hur roligt vi kommer ha tillsammans. Hon sa även att vi kommer få minst tre barn i tät följd. Näe, bevare mig väl. Ett räcker väl till att börja med?
Hon berättade hur trött jag var, att jag aldrig har tid med mig själv eftersom jag hela tiden måste ställa upp på alla andra. Och det vet jag ju redan, hur svårt det är att säga nej. Hon sa att jag behöver luuuugn och roooo och sluta leka psykolog jämt. Jag vet ju det, så jävla väl. Men ställer jag inte upp är jag rädd för att stå där en vacker dag utan någon som ställer upp på mig. Bli ensam. Och det vill jag såklart inte. Men det har varit så mycket nu hela tiden. Mamma är fortfarande mager och deprimerad och ska älta, älta, älta hela tiden. Varför kan hon inte bara gå vidare? Det har snart gått ett halvår sen hon och Tomas gjorde slut men nej, det ska bara ältas och ältas. Det gjorde ju inte saken bättre att hon och 50 andra inom Orrefors Kosta Boda fick sparken idag. Och på torsdag ska hon opereras. Kan eländet inte ta slut snart? Kan inte mamma bara träffa någon fin kille som tar hand om henne och gör henne nykär och lycklig så hon istället kan ge mig lite uppmärksamhet? Jag sitter här med en bulle i ugnen och jäser och försöker ställa upp och vara andra till lags hela tiden men när ska jag få nåt tillbaka? När ska jag få uppmärksamhet? Jag vet att mamma försöker men efter en liten kort stund under våra samtal ramlar hon tillbaka igen. "Tomas dittan, Tomas dattan". Jag ulkar bara av att tänka på det.
Tillbaka till Birgitta iallafall. Jag frågade henne angående framtida boende och hon sa att vi just nu bor på ovanvåningen i ett tvåvåningshus, och det stämmer. Men att vi inte kommer fira nästa jul här. Vi kommer få ett nytt hus på landet. Sen beskrev hon mitt drömhus som just nu är till salu. Ett hus som jag älskar! Älskar, älskar, älskar. Hon beskrev det precis som om hon höll ett foto av det i handen. Ett rött hus med vita knutar, underbar framsida med lummig trädgård, tvåvåningshus med källare och en grön gammaldags vattenpump i trädgården. Och det är ju mitt hus! Huset som jag älskar. Huset som jag ser en framtid i. Simon och jag har varit och tittat på så förbannat mycket hus men inget har jag fallit för. Utom detta. Jag har aldrig varit inne i det men jag bara vet att jag kommer att bo där i framtiden. Med Simon, våra hundar och våra tre (?) barn!

Herregud, jag är kär i ett hus.

Här har vi första bilden på vår lilla bebis. 16 veckor och 2 dagar gammal.

Vi blev kallade till ett andra ultraljud den 24 september eftersom jag inte hade gått så långt första gången. Dom ville kolla att allt var i sin ordning och att det inte var något fel på barnet. Vi ville ju förstås veta könet med - en flicka!

Vår lilla Nova! 19 veckor och 1 dag gammal!

Nu är det bara knappt 6 dagar kvar tills vi åker på två veckors semester till Egypten. Det ska bli kanonskönt att komma hemifrån lite, vi behöver nog det allihopa. Speciellt Simon. Känns bara så trist att lämna Diesel och Rebell på hunddagis så länge. Kommer att sakna dom så himla mycket.

Imorgon är det dags för ett återbesök på Nybro Djurklinik med lilla Belle och hans ajaj-öga. Hur ska detta gå?

Lisafisa och Tobbedong har varit här en svänga med. Lite trist att man inte träffas så ofta längre sedan jag började på Kosta Glasbruk. Mm, trist. Fast man ska inte klaga, det kan ju vara ganska skönt att slippa henne med. Hah!