Soligaste dagen på länge. Och den får vi njuta av inomhus.

Solen har skinit hela dagen och det känns ju jätteskönt eftersom det har varit ganska grått och regnigt den senaste tiden. Vi bestämde oss för att ta en härlig promenad i höstsolen, ta en sväng på elljusspåret och sedan avrunda med bus i lekparken. Men ja, vi hann inte så långt. Liam vägrade att sitta i vagnen så han fick springa själv på vägen dit. Men inte heller det dög. Han skulle inte åka vagn, gå själv eller bli buren. Bara vi petade på honom började han gallskrika, snor och tårar forsade och han lade eller satte sig på marken i ren trots. Han brukar aldrig göra så, han älskar ju att gå promenad! Speciellt om han vet att vi ska till lekparken. En gallskrikande unge, ja. Men inte nog med det. Han hade trampat i hundskit så både jag, vagnen och hans stövlar var kladdiga. Fräscht. Kul. Underbart. Den perfekta avslutningen på en perfekt promenad?