Vi försov oss visst idag. Liam väckte mig vid kvart över nio och så fort jag öppnade ögonen förstod jag att klockan var mycket mer än jag hoppats på. Skitpisspäronpung. Tydligen hade jag stängt av alarmet på mobilen i sömnen, som så många gånger förr. Gömt den hade jag också gjort och letade som en tok. Vart låg den då? Jo, jag hade lagt den i Simons famn, han låg och liksom kramade den. Mycket udda.
Jag blir ju hyperstressad trots att jag vet att vi inte kommer iväg fortare för det. Brukar alltid stiga upp en halvtimme innan Liam och förbereda frukost, lägga fram kläder och dona bara för att slippa stressen. Men så blev det inte idag utan vi kom istället en timme för sent till dagis.

Men i morgon, då jävlar blir det inget trynande här inte.