Liam och mormor tittar på film efter middagen…

När klockan ringde i morse kändes det som tusen knivhugg i huvudet. Sambon lät mig sova vidare och tog Liam till dagis. När jag vaknade efter x antal timmar var skallavärken fortfarande kvar men jag steg upp ändå. Sambon skulle snart ge sig av till jobbet för att jobba kvällsskift och Liam skulle hämtas på dagis. Alvedonen hjälpte tillfälligt och det började väl ljusna lite.

Vid fem var vi inbjudna på middag hos min mamma och efter maten kom det tillbaka igen. Med råge. Fan med. Liam och jag gick in till oss igen, mådde verkligen pisspotta. Tog två alvedon till och sen la jag mig i soffan med min älskling på armen. Vi kikade på Toy Story och halvslumrade båda två. Behövde verkligen vila och jag tror Liam kände att jag inte var piggelin heller så han var verkligen jättetyst och lugn hela kvällen.

Jag är rädd att det är de förbannade bihålorna som spökar. Har ett tungt tryck över pannan och ögonen rinner som sjutton. När jag står och går känns det som jag ska svimma när som helst. Eftersom det försvann under tidiga eftermiddagen struntade jag ju i att ringa vårdcentralen och när skallavärken var tillbaka igen hade dom hunnit stänga. Men imorgon, om det här håller i sig, ska jag ringa direkt och få en tid. En till sån här dag pallar jag inte med.

Nu ska jag kolla klart på inspelade Episodes (ny komediserie med Matt LeBlanc – verkar lovande!) och sen blir det marsch i säng!