På ultraljudet i Växjö idag fick vi inte veta så mycket nytt. De har fortfarande jättesvårt att sätta ett beräknat förlossningsdatum så vi kör på det vi har sedan innan helt enkelt, att jag är i vecka 38+3. Så de kommande veckorna känns ju spännande, man vet inte riktigt vad man ska vänta sig. Har vi en bebis om ett par dagar eller om tre veckor? Det återstår att se!

Jag har förresten fått känna på de första förvärkarna. Under hela natten och morgonen har de kommit och gått. Efter att ha stigit upp och grejat avtog de men väl inne i stan där vi gick mycket hela tiden kom det nya förvärkar lite då och då. Det är ju inget som visar att något är på gång, förvärkar kan väl komma flera veckor innan förlossningen vad jag vet. Men man kan ju alltid hoppas att det börjar närma sig. För att bara ha varit gravid i några veckor (jaa, ni fattar..) så börjar jag bli ganska trött på att ha ont hela tiden med foglossning from hell, sura uppstötningar, dubbelt så stora fötter och allmänt osmidig och klumpig. Och att sen känna av en Tarzan som slänger sig i urinröret som om det vore en lian är inte heller så trevligt. Ja, jag är grinig. Men jag vill ju ha en bebis nu ju.