söndag 1 augusti 2010

Vila i frid, vännen.

P6248568 Världens goaste Ola, Midsommar 2005.

Eve sa att det brukar vara lättare att skriva av sig än att prata om något som är jobbigt. Men nu när jag sitter här med fingrarna på tangenterna är det visst inte så lätt i alla fall. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag kan inte förstå att det verkligen har skett. Att olyckan verkligen inträffat. Att du är borta. Det känns så tomt trots att vi inte talats vid på några månader. Tomt trots att vi inte umgåtts på några år. Tomt trots att du inte våldgästat oss med våfflor på sängen vid sju på morgonen på länge, länge. Tomt trots att vi aldrig tog upp kontakten igen. Så tomt. Och jag tänker på din familj. På hur dåligt dom mår och hur mycket dom saknar sin Ola. På hur orättvist livet är. Hur allt bara kan vändas upp och ner på några sekunder. Jag tänker på de stunder vi fick tillsammans med dig. Du hade alltid ett stort leende på läpparna och pliriga ögon. Som om du hade något fuffens på gång. Du tog för dig av livet och du fick din omgivning att må bra. Du var en av de varmaste personerna jag haft turen att få lära känna och jag hoppas du vet hur mycket du betyder för så många människor.

Kan inte förstå att du är borta. Endast tjugotre år gammal. Sov gott, min vän.

17 kommentarer:

Anonym sa...

aåf ditt inlägg på bloggportaalen. vill bara ge dig min tanke o ett par kramar

Nadine sa...

Vila i frid du vän från förr <3

petrapirat sa...

älskade Ola!

Anonym sa...

en dag kommer du att må bättre
kram

MAMMAFIA sa...

Kramar!

Anonym sa...

amandawilhelmsson.blogg.se

hej.
ja det är tyvärr sant, jag har suttit och gråtit hela efter middagen.
Hans pappa dog igår av getingar, han blev stucken och klarade typ inte det.
det är så hemskt!<3

Edvinsmamma - Nu också mamma till lill Tore ♥ sa...

Så fint skrivet om din vän...hoppas att han får vila i frid...
Massor med styrke kramar <3

Malin sa...

Beklagar sorgen! När någon man känner dör är det som om någon drog undan mattan man stod på. Man blir häpen och börjar vackla, men oftast hittar man fotfästet igen. Kram!

Anonym sa...

amandawilhelmsson.blogg.se

jaaa.
men lasse dog igår väl?
nej, jag vet hur de känns att förlora en familjemedlem och de räcker gott och väl!

Linda sa...

beklagar =( *kram*

familjen bus sa...

Usch då, så hemskt....

Jag kan inte säga att jag förstår hur du mår. Har inte misst någon jätte nära vän, eller familjemedlem.
Men klart att jag förstår att du är ledsen. :(


Försök att tänka på de roliga stunderna, minns honom med glädje :)
Kram

Veronica - mamma till tre prinsar sa...

Beklagar , KRAM =(

Sandra Ackefjord sa...

Fyy.. Jag kan inte tänka mig hur du känner nu!
men det är inte lätt att förlora någon på något sett :(

Ella sa...

men usch... en så ung människa ska bara inte dö...!!!

alexandra mamma till tove sa...

beklagar sorgen. Det är så hemskt när vänner dör. det är en känsla som sitter i länge, en känsla man aldrig glömmer, en känsla man helst inte vill uppleva. fy så tragiskt för familjen och alla nära och kära att mista två på samma dag. det är något man aldrig kan förstå.
jag hoppas att våra tankar och kramar styrker er något.
tänker på er..
kram kram.

Sandra sa...

Hemskt... :-( Vila i frid!

Stina sa...

Usch! Livet är verkligen orättvist när de tar barn och unga från oss...

Kram Stina

Gilla & följ
Välkommen

I en enplansvilla, mitt i glasriket, finns vi, jag och min lilla familj. Jag är en ensamstående tvåbarnsmamma som älskar att fotografera, blogga och hemmamysa med mina barn Liam, född 2009, och Nomi, född 2012.

I bloggen delar jag med mig av våra små guldkorn i vardagen - allt från pyssel och äventyr till barnens utveckling - men bjuder även på tävlingar, shoppingtips och annat skoj!

Läs mer om mig
Sök
Buzzador
Vill du bli en buzzador precis som jag och få testa nya spännande produkter?
ANMÄL DIG HÄR
Glöm inte ange att jag (agneslauedberg) bjudit in dig!
Arkiv
Reklam