Leah leker i babysittern!

Det blev en aning stressad morgon för familjen. Simon buffade till mig vid kvart över åtta och då hade vi exakt trekvart på oss att äta frukost och förbereda Liam innan dagisdags klockan nio. Fan vad trött jag var. Varför envisas att sitta uppe sent om kvällarna när man vet att klockan ringer tidigt?

Det fick bli bilen till dagis! Springa uppstressad med barnvagn och hund går inte, man blir ju helt panikslagen även om vet att det inte gör något om det blir en försening på tio minuter.
Liam var inte på humör idag heller. Han brukar annars springa in själv på dagis, skita i att ta av sig skorna och rusa in till leksakerna. Men inte idag. Jag skulle bära, bära och åter bära. Och han var skitledsen och höll om mig hårt, livrädd att jag skulle släppa taget och lämna honom. Följde med honom in, satte mig på huk och försökte få honom att koncentrera sig på annat än att vara ledsen. Usch, det gick inte. Jag var verkligen jätteledsen. Kanske är han lite hängig efter Simons och min virus-helg? Eller är han bara inne i en mammig period nu? Hoppas att dagislämningen kommer bli som vanligt snart!

Efteråt åkte jag till Nadde och hennes lilla Leah. Vi har ägnat förmiddagen åt mammasnack och “babyart” som Nadde har fått dille på. Man målar upp landskap av sjalar och diverse tyger på golvet och gör ursöta konstverk med hjälp av sin lilla bebis – så häftigt! Synd att jag inte visste det när Liam var mindre, då hade jag nog inte gjort annat! (Nyfikna på vad jag snackar om? Kika in på Naddes blogg så får ni se!)

Nu är det snart dags att rulla bort till dagis igen och hämta hem lille gullebullen! Gud, vad jag har saknat honom!