Gissa om fisungen toklängtat efter att titta på Händige Manny på favoritkudden?

Lugn och ro. Finally, Liam har precis lagt sig och vi ska nu krypa ner i soffan och bara slappa framför en film. Har köpt hem lite kräftor som gubben ville smaska på ikväll (om dom jävlarna nu tänkt tina någon gång) och så blev det lille chippe och dippe till mig istället. Hatar kräftor. Dom luktar ljuvligt men har aldrig smakat och kommer aldrig göra det heller. Ja, jag vet. Jag är en riktigt kräsen barnrumpa jag.

Vår dag började med uppstigning vid åtta innan Liam vaknat, då passade vi på att packa, fylla bilen och städa stugan. Vi var väldigt effektiva och vid halv tio, när Liam fått i sig lite yoggi och smörgås, vinkade vi hej då till stugan för i år och åkte till Böda Sand och mötte upp lillebror på konditoriet för en avskedsfrukost. Satt på uteserveringen och hade det gott men det höll inte så länge, det nedrans kamerateamet dök upp och började filma fyra bonnläppar precis där vi satt. Fan med. Hatar att vara med på både kort och film. Men förhoppningsvis kommer vi inte med. Hoppas, hoppas, hoppas.
Efter frukosten begav vi oss mot Småland – home sweet home! Hemresan gick smärtfritt för både Liam och jag sov i två timmar. Ljuvligt. Om inte annat för Simon som fick lugn och ro bakom ratten!

När vi väl var hemma vid halv ett väntade all inpackning från bilen (Simons jobb) och uppackning, tvättsortering och tvättning (mitt jobb). Var också inne hos grannen, min mamma, som flyttat in i samma hus som oss och under veckan vi varit iväg har hon hunnit så jäkla mycket. Hon är praktiskt taget färdigflyttad! Sicket konstigt sammanträffande att vi skulle vara iväg samma vecka. Verkligen. Och vi som så gärna ville bära tunga möbler och borra i väggar. Moahahaa.

Resten av dagen har gått åt till fotbollstittande, fyllechaufförskjutsande (stavas det så?), matpåfyllning i kylskåpet, telefonpratande och lite städning. Och nu ska vi, som sagt, äntligen få lite lugn och ro. Soffan here I come.

Förresten, min lille Liam blir idag 18 månader gammal! Ett och ett halvt år – är det riktigt klokt eller? Grattis mammas gullebulle!