Idag är första dagen då Liam ska vara en heldag på dagis. Jag lämnade honom klockan nio och jag kan säga så här – det kommer ta tid innan jag kommer vänja mig vid att lämna honom där. Trots två veckors inskolning är det klart att det bli lite småjobbigt. Tidigare har man ju vetat att man får stanna med honom vilket fått mig att känna mer trygghet och lugn. Han var ganska blyg och när dagisfröken Majvor tog upp honom i famnen sträckte han ut sina små söta knubbiga armar mot mig, när han insåg att han skulle få stanna vinkade han med sin lilla hand och jag vinkade tillbaka med en klump i magen. Han verkade glömma mig ganska fort när han fick annat att pyssla med men det är inte lika enkelt för mig att tänka på annat. Känns så konstigt att gå hem igen med en tom vagn utan någon Liam. Men det är ju för hans skull, hans sociala utveckling och att det är bra för honom med nya kompisar och kontakt med andra vuxna. Det är ju för hans skull.