Min gladfis i sin nya coola skjorta från Molo!

Liam har i veckan haft lite problem med sömnen, han har varje morgon vaknat ledsen och rädd vid fem-tiden, strax innan sambons klocka ringer. Jag har suttit hos honom men han har inte lyckats somna om alls, då har jag istället tagit med honom, våra kuddar och täcken in till vardagsrummet där vi krupit ner i soffan. Där har han lyckats somna direkt och sovit fram tills det är dags att stiga upp.

Idag är första dagen den här veckan då han inte vaknat så okristligt tidigt och varit ledsen. Idag var det istället en glad kille som studsade upp i sängen vid åtta med fjärrkontrollen i högsta hugg och tjatade om att han ville kolla på “Dajsa” på tv. Åtta är sååå mycket bättre än fem!

Och jo, anledningen till att jag lagt honom med mig i soffan och inte i vår säng är för att han inte ska vänja sig och vilja sova hos oss. Han har alltid sovit i sin egna spjälsäng enda sedan han var nyfödd och det var aldrig några problem. Tills vi plockade bort ena väggen i spjälsängen i somras. Då vägrade han plötsligt och kunde bara somna i vår säng. Något som vi då tillät utan att tänka på att det inte skulle bli så lätt att vänja av honom igen. Så då nattades han i vår säng, bars in i sin egen, sprang till vår mitt i nätterna eller på morgnarna och la sig igen. Så höll det på. I månader. Enda tills vi flyttade hit, till vår nya lägenhet, och han fick ett nytt rum och en ny barnsäng som han verkligen trivs i. Såsåäre.