Jag nattade Liam och sen hjälptes Simon och jag åt med disken efter middagen. Därefter gick jag och Diesel ut för att ta en promenad och så tog jag med soporna på samma gång. Jag hann inte komma ut förrän jag ser att våra grannar och två av deras vänner är på väg mot oss – och dom har en liten mopp till hund med sig. Helvete, helvete, helvete. Diesel blir självklart uppspelt och vill hälsa på hunden men jag satte honom och drog honom intill mig så att han skulle lugna sig. På håll hör jag hur mannen häver ur sig; “Akta! Där står en varg!”, med ett sarkastiskt tonfall. Dom kommer närmare och mina trevliga grannar hälsar så snällt och jag hälsar givetvis tillbaka. Sarkastiske Mannen lutar sig mot Diesel, som är snudd på att spricka av förväntan, och häver ur sig ett; “VOVOVOVOVOVOVOV!”
Hur fan är man funtad när man gör så då? Förbaskat onödigt om du frågar mig! Hade jag inte haft en exalterad hund i ena näven, cigg i mungipan och tre soppåsar i andra näven så hade jag nog fan sopat till idioten. Eller åtminstone lärt honom att veta hut.

Varför, varför gör man så? Och – most importantly – borde inte någon som har en hund själv veta bättre?