Sådär, nu är man hemma igen. Mormor satt barnvakt medans jag och Minna åkte till stationen i Emmaboda. Hon var ganska rädd till en början men när vi var framme och satte oss i solen så somnade hon nästan, verkade tycka det var jätteskönt. Typiskt nog så var tåget försenat men det dröjde inte länge förrän det tuffade in på perrongen. Birgitta och jag hittade varandra ganska snabbt, inte så många med transportburar på ett tåg direkt. Minna fick hoppa över i hennes bur och det gick väldigt bra. Hon fick även med sig den lilla filten som vi hade till henne så hon skulle känna sig lite som hemma. Det var inte många minuter Birgitta och jag hann prata innan nästa påstigning, hjälpte henne med alla burar och väskor och vinkade av dom. Hoppas verkligen att Minna kommer att få det bra nu. Hennes nya matte, Camilla i Stockholm, verkar jättetrevlig och har även två andra katter som hon köpt av KKS. Nu är det bara två pojkar kvar iallafall. Tänkte jag skulle sätta upp rivlappar i affärer och liknande. Så hittar vi förhoppningsvis hem till dom! Jag känner inte att det är så bråttom egentligen, dom är ju så snälla och mysiga. Neoh är den som är mest framåt. Han är så kaxig och nyfiken! Häromnatten höll han på att skrämma skiten ur mig då jag låg och sov. Kände något som kittlade mig och bara flög upp ur sängen. Han bara satt och tittade på mig, han ville ju nana hos oss och det gjorde han också – hela natten mellan mig och Simon. Goare katt får man leta efter!