Nu är vi nästan precis hemkomna ifrån grillfesten hos Izudin och Ida. Massa god mat och trevliga människor. Lite komiskt var det nog när Simon idag sa att jag inte behövde följa med på fotbollsmatchen innan festen för att jag inte är varken intresserad eller speciellt insatt i fotboll – eller sport överhuvudtaget. Jag tackade och bockade för att han lät mig stanna hemma, men tji fick jag – nog fasen slapp inte jag fotbollssnack i alla fall. För det var det enda samtalsämnet under hela kvällen. Snack om P14, 93:orna, offsides, idiotiska domare, lag hit och lag dit, sparkar och nickar, nostalgi över snygga mål och så vidare. Jag satt mest och nickade, skrattade med och låtsades fatta precis vad dom pratade om. Visst, självklart visste jag att det skulle pratas fotboll men jag trodde inte att de andra tränarnas fruar var så insatta som dom var. Jag nästan satt och skämdes över att inte jag också var en riktig fotbollsfru/morsa som står och hejar på varenda match, skjutsar hit och dit och visar stort engagemang och intresse. Men jag är ju inte intresserad, inte det minsta. I början när Simon och jag träffades gick jag självklart på hans matcher, stod och sålde bullens under A-lagsmatcherna, hjälpte till under avslutningsfester och så vidare. Men nej, jag vet inte. Det är bara inte min grej längre.
Och som Carrie Bradshaw skulle uttryckt det;
“I couldn’t help but wonder – what is my thing?
Det har jag funderat på denna kväll. Vad är det som gör mig glad? Vad har jag för intressen – egentligen? Förutom min son, min man och min hund så har jag inga intressen överhuvudtaget. När gör jag något ensam bara för att jag älskar det? För att det gör mig glad? Aldrig. Vad fasen vill jag göra då? Ingen som helst aning. Ett tag var det konst som gällde – rita, skissa, måla, pilla, forma. Efter det var det amerikanska veteranfordon som tog mestadelen av min tid och mitt intresse. Men sen då? Vad finns det nu?
Jag hittade en hemsida för ett par dagar sedan, en webbshop som sålde silver- och guldsmycken. Tjejen som gjorde dom här smyckena hade gått en kurs i silversmide när hon var i 30-årsåldern – och fastnat totalt för detta hantverk. Jag tror något sådant skulle passa mig ypperligt. Smyckesdesign. Det är verkligen något som jag skulle vilja lära mig. Men vart börjar man?
Tänkte jag skulle kika runt lite efter en kurs i stan eller någon annanstans här i krokarna. Är det någon som har något tips på kurser eller annan vägledning så tages en kommentar tacksamt emot!

Men men. Nog om mig nu. Tänkte jag skulle lägga upp några bilder från kvällen för de som är nyfikna: