Somnade inatt klockan 3 efter att Liam ätit. Han vaknade till vid 2-tiden och var lite småhungrig så han fick lite gott i magen. Sen väckte han mig idag klockan 8. Han matades, rapades och fick blöjan bytt sen somnade han om igen. Jag kröp tillbaka till sängen för att sova en timme till. Precis när jag höll på att somna in började hundarna skälla som dårar. Vafan var det nu frågan om..? Jag kikade ut från sovrummet och fick se typ 5 ungar stå blixtstilla utanför verandan. Man kunde nästan se hur dom övervägde att plinga på eller inte. Vad ville dom klockan halv 9 på morgonen? Just det. Majblommor. Jag funderade på om jag skulle gå och öppna. Men istället kröp jag tillbaka till sängen. Riktigt taskigt, det måste jag erkänna, men jag ooorkade bara inte. Sen såg man ju ut som värsta ruggugglan också. Håret åt tamejfan alla håll och kanter, iförd en pippigul t-shirt och oborstade tänder. Nej, jag gjorde nog rätt i att inte öppna.
Hundarna var så roliga också. Medans Diesel vaktade huset genom att stå och bålglo i fönstret och skälla så stack Rebell in huvudet i dörrspringan till sovrummet. Det var precis som han ville säga - “Ta’t lugnt matte, sov du, vi fixar det här!”. Dom är faktiskt bra att ha när till exempel Jehovas Vittne tänkt komma på besök. Dom vänder redan vid grinden, kan jag meddela.

Liam ligger nu och nanar så jag får lite egen-tid. Simon kommer hem om ett par timmar och har helg - igen. Fuck vad tiden går fort egentligen. Det säger bara swisch tamejfan. Liam är redan 2 ½ månad, helt sjukt vad fort det har gått.