Vad är det med måndagar egentligen? Dom bara flyger ju förbi! Förmiddagen var väl lite seg, det måste jag erkänna. Men det var ju för att Nomi sov i tre timmar av någon konstig anledningen. Hon har faktiskt börjat sova ovanligt bra sedan gipset togs bort, kanske bara en tillfällighet?

Simon hämtade på dagis idag och sen rullade eftermiddagen på. Jag handlade helt allena, sen lagades det middag, babygymmet sanerades efter att en viss kattfröken plötsligt glömt bort vad som är toalett och inte, Nomi fick ett härligt bad (det första hemma sedan hon gipsades för närmare två månader sedan) och fick sen lufta sina små fossingar utan skorna innan det var dags för både barnen att nattas! Och strax efter somnade sambon och jag hamnade i soffan framför tv och dator i min ensamhet. Eller ja, helt ensam är jag ju inte. Lilla Vilda ligger här och spinner bredvid.

Men nu är det dags att sova tror jag. Tack för idag, slut för idag!