Nomis första två dygn med specialskorna har faktiskt gått över förväntan. Vi var båda beredda på en helg fylld med skrik, då dom varnat oss på Ortopeden att det kunde bli så under första veckan innan hon vande sig.

När Nomi nattas är det i princip bara att lägga ner henne och vagga lite så sover hon gott sen. Men i fredags kväll när hon skulle sova för natten var hon väldigt ledsen. Dödstrött och ledsen. Hon har sedan födseln velat sova lite på sin vänstra sida, jag vet inte varför men hon gillar det och somnar och sover bäst då. Men i och med skorna så går det ju inte längre, hon måste sova på rygg. Och det var därför hon var så ledsen och hade svårt att slappna av. Lördagsnattningen gick däremot mycket bättre och smidigare. Hon somnade snabbt efter ett mål mat och vaknade bara ett par gånger och behövde vaggas efter det.

På dagarna funkar det bra och hon har lärt sig att sprattla och sparka med benen samtidigt. Det känns väl lite ibland som att skenan är i vägen, för oss päron alltså. Det krävs ju lite smidighet att få i och ur henne i till exempel gåstolen och matstolen. Då måste skenan först knäppas bort innan man sätter i henne och knäpper fast skenan igen. Men man vänjer sig väl!

Ikväll ska hon få ta av sig skenan och skorna en stund och så ska hon få babymassage. Det vänstra benet som varit gipsat i närmare två månader skulle nog må bra av det, få upp cirkulationen lite. Och så ska jag passa på att ta kort på hennes fötter och visa vilken skillnad det är från hur PEVA-foten såg ut vid födseln och nu!