Här hemma är det full rulle från morgon till kväll. Vi flyttade i lördags men än finns det grejer kvar i lägenheten så sambon är där mycket och packar det allra sista och kör lass fram och tillbaka innan vi kan städa ur den. Jag packar upp, packar upp, packar upp (VART kommer alla grejor ifrån och VART ska man få plats med allt liksom?!) låda efter låda. Däremellan ska alla andra måsten tas hand om, som hämta och lämna på dagis, arbete, middagslagning, städa efter barn, tvätta, glömma födelsedagar, bada barn, handla och så vidare. Ja, sen ska ju allt sättas upp på väggarna med, tavlor, lampor, gardiner ska strykas, garderober ska organiseras och skräp ska köras till miljöstationen.

På ett sätt är det jättehärligt att flytta, man rensar bland alla prylar man samlat på sig och man får fixa och lull-lulla i sitt nya hem. Men samtidigt är det jäkligt mycket jobb och just nu känner jag att jag aldrig, aldrig någonsin vill flytta igen. Nu bor vi här tills vi dör, så så är det.