Jag brukar inte skriva om hemskheter i bloggen annars, jag tycker själv det är jättejobbigt att komma in på en blogg eller få ett facebookinlägg med hemskheter kastat i ansiktet. Det finns dom som är jättekänsliga för den här typen av hemska saker, när det gäller barn och djur, och jag är absolut en av dom. Men eftersom detta hände så nära oss gör jag ett undantag.

Så är du jättekänslig och absolut inte vill läsa om djur som far illa, då kan du sluta läsa nu.

Jag är nästan förlamad i huvudet efter den fasansfulla händelsen som vi, och många andra, fick bevittna här i Kosta i gårkväll. Det var inte lätt att somna i natt och jag låg länge och tryckte sambons hand och försökte tänka på tio miljoner andra saker. Glada saker. Men det var verkligen inte lätt.

Det som hände var att vi i gårkväll fick höra en massa skrik utifrån. Jag sprang ut på balkongen för att se vad som hände och fick se en bil lämna parkeringen vid Konsum och efter bilen sprang en hund med kopplet runt dragkroken. Först trodde jag att ägaren glömt sin hund. Men det visade sig sen att så var verkligen inte fallet. Det gjordes fullt medvetet och med flit. Efter att ha sett bilen köra iväg och vi gått in hörde vi hur en bil kom körandes rätt genom samhället i säkert 100 km/h. Det var han, den jävla idioten. Och den stackars hunden var kvar, släpandes efter bilen. Förhoppningsvis hade den stackaren vid detta laget dött av skadorna, jag vill inte ens tänka på hur den måste ha plågats.

Enligt Smålandsposten hade hunden hittats i Klavreström men föraren och bilen söks fortfarande. Jag tog mig även friheten att tipsa Aftonbladet om SMP’s artikel, detta är ju något som verkligen borde uppmärksammas.

Jag vet inte alla detaljerna kring detta. Jag vet bara vad jag såg. Och det var verkligen bland det värsta jag någonsin varit med om. Det kommer dröja länge innan jag kommer kunna sova ordentligt igen. Eller ens kunna gå en hel dag utan att bli påmind. Just nu känns det väldigt avlägset, blodspåren på vägen runt hela samhället gör inte saken bättre.

I Sverige är straffet för djurplågeri på tok för lågt och den jäveln släpps väl efter trekvart. Men då hoppas jag innerligt att han utsätts för samma plågeri som den stackars hunden. Och chansen är stor om han visar sig här igen!

Uppdatering 2012-07-25 12:43
Strax efter att detta blogginlägg publicerats fick jag ett samtal från SR Kronoberg P4 som ville komma och prata om händelsen. Ni som känner mig vet att jag har både scenskräck, svårt för att stå i centrum och är en jäkel på att spotta fram orden när jag blir nervös. Men jag ställde upp efter lite övertalning och sändningen kan ni höra här nedan. Mycket klipptes dock bort, jag berättade även hur illa berörda alla är av händelsen, ledsna och arga. Och även att kommunen ska ha en eloge som agerade ganska snabbt med att tvätta bort alla blodspår runtom i samhället.

Uppdatering 2012-07-27 19:58
Har precis fått höra att den jäveln hittats i Växjö och åkt in på förhör. Känns riktigt skönt men förstår samtidigt inte hur det kunde ta sådan tid att hitta honom. Jag menar, de har haft hans personuppgifter länge och även registreringsnummer till bilen. Hur svårt kan det vara? Hur som helst är jag så glad att det äntligen börjar hända något. Visst, jag hade gärna sett att andra förbannade och hämndlystna rättskipare hittat honom först, men man kan ju ändå hoppas att han får maxstraff för sina brott. Och sen hoppas jag innerligt att han, bakom drogmissbruket som mosat igen hjärnan, har ett samvete som kommer plåga honom så länge han lever.

Läs mer:
Aftonbladet – Hund släpades till döds efter bil
Aftonbladet – Band hund vid bilen och körde flera mil
Aftonbladet – Polisen förhör man om ihjälkörd hund
Aftonbladet – Anhållen för att ha kört ihjäl hund
Aftonbladet – Man misstänkt för djurplågeri släppt (ny artikel)
Barometern – Polis förhör man om ihjäkörd hund 
Barometern – Efterlyst man anhållen – misstänkt för att ha släpat hund bakom bilen
DN.se – Man körde runt med hund på dragkroken 
Expressen – Hund släpades till döds efter bil
Expressen – Polisen jagar djurplågaren
Expressen – 52-åring anhållen för att ha kört ihjäl hund
Expressen – Man misstänkt för djurplågeri släppt (ny artikel!)
Flashback – Band hund i dragkroken & körde – hunden dog! 
Smålandsposten – Hund dog på dragkrok
Smålandsposten – Polis jagar man i 50-årsåldern
Smålandsposten – Man misstänkt för djurplågeri – gripen
Smålandsposten – Nekar till brott
Smålandsposten – Mannen misstänkt för djurplågeri är nu släppt (ny artikel!)
SR Nyheter P4 Kronoberg – Band fast hund i dragkroken – släpades till döds
SR Nyheter P4 Kronoberg – Agnes såg hunden släpas till döds
SR Nyheter P4 Kronoberg – Hundplågaren gripen i Växjö
SR Nyheter P4 Kronoberg – Nekar till att ha kört ihjäl hund
SR Nyheter P4 Kronoberg – Misstänkte hundplågaren släppt (ny artikel!)
SvD – Hund släpades till döds efter bil
SvD – Polis förhör man om ihjälkörd hund
SVT.se – Hund släpades efter bil
SVT.se – Hundmördare gripen

Fick hem ett mycket trevligt paket idag! Jag vann ju MansonDusts tävling om en valfri produkt från Iob-butiken så i paketet fanns den fina rosa nattlampan Lumilove Pingvin till min Liam. Så himla söt och ska bli kul för Liam att testa den ikväll! I paketet fanns även en present till Nomi, ett set med klänning och knutmössa! Jättegulligt!

Var gärna med och tävla om en av Skip Hop Zoo Pack-nyheterna från Iob-butiken i min pågående tävling! En lycklig vinnare får välja mellan de söta ryggsäckarna Dino, Flodhäst eller Lejon!

Nomi nanar gott i babysittern!

Jag pratade nyss med min lilla goding som jag saknar sååå. Han satt i husbilen på Öland och spelade kortspel med min bror, mormor och bonusmorfar. Dom hade haft jättedåligt väder idag, bara massa regn, så de hade bara kört omkring lite och ätit i Byxelkrok. Jag tipsade om att ett nytt lekland, Skrattkammarön, öppnat på Lundegård så kanske skulle dom ta en sväng dit om det blir lika dåligt väder imorgon. Det skulle nog inte Liam ha något emot heller.

Simon och jag har inte gjort många knop alls idag. Det var först när gubben åkte till kvällens fotbollsträning som jag började få lite energi och börja städa och plocka i skåp och lådor. Men den energin höll inte i sig så länge om jag ska vara ärlig och jag ska faktiskt krypa ner i soffan nu och kika på filmen Järnladyn tills gubben kommer hem.

Simon bakade lite smaskiga cupcakes med mörk choklad och nötkrämsfluff nu ikväll. Jag är svag för nötkräm. Eller ja, jag är svag för allt som har med choklad att göra. Och dessa var riktigt goda faktiskt. Han kan om han bara vill, min karl!

Godisgrisen äter glass hos gammelmormor!

Min mormor ringde i förmiddags och berättade att dom lånat en väns husbil och skulle åka över till Öland imorgon. De frågade även om Liam fick följa med och det tyckte jag lät som en bra idé. I alla fall tills det kom fram att han i så fall skulle vara borta i tre nätter, en natt hos dom i Broakulla och två nätter i husbil på Öland. Han har bara sovit borta i en natt som längst innan så jag var väldigt skeptisk till en början. Samtidigt tycker jag det är jättebra för honom att komma iväg. Det är väl inte så kul att bara vara med mamma och pappa jämt och gå hemma hela tiden. Men ändå. Tre nätter liksom. Eller är det jag som är jättelöjlig och hönsig?

Jag gav i alla fall med mig till slut, det är ju som sagt nyttigt för honom och jag vet att han kommer få jättekul. Och så får han ju träffa morbror Adde där uppe också! Men visst kommer det bli jobbigt de kommande dagarna. Och lägenheten kommer bli tyst.

Vi kom hem från Broakulla för en stund sedan. Usch, det var jobbigt att lämna honom. Inte för honom, han var jätteglad och förväntansfull inför husbilstrippen imorgon så honom går det verkligen ingen nöd på. Det är värre för en annan.

Mammas lille gulleplutt, hoppas dessa dagar går fort!

Lillstumpan ute i vagnen idag!

Vi besökte BVC i eftermiddags för den vanliga veckokontrollen. Det var en, för oss, ny sjuksköterska (heter det så?) då vår ordinarie var på semester. Trevlig var hon i alla fall så det ska nog inte vara några problem. Lillstumpan hade vuxit lite, från 3710 till 4020 gram tung och hon är nu 54 cm lång!

Vi har märkt av att hon mer och mer börjar fästa blicken och följer rörelser på ett helt annat sätt. Något annat som också hänt den senaste veckan är att hon nu börjat le medvetet mot mig och Simon. Riktigt goa leenden med sina fina smilgropar!

Nomi Elsa Lisa Edberg
2012-06-18 01:33
3298 gram 49 cm

Idag är det fyra veckor sedan vår lilla flicka föddes. Fyra hela veckor. Och det firar vi genom att se tillbaka på den stora dagen med en förlossningsberättelse som sambon och jag hjälpts åt att skriva i helgen.

Onsdagen den 13 juni
Under kvällen får jag känna på de allra första förvärkarna. De kommer och går helt oregelbundet och fortsätter även under hela natten. Det gjorde mig inte så orolig eller så, förvärkar kan man ju känna av veckor innan förlossningen startar tänkte jag. Ack, vad jag sket mig.

Torsdagen den 14 juni
Simon och jag besökte Växjö Lasarett för att gå på ett tredje ultraljud. De kunde inte säga så mycket mer än att jag antagligen var i vecka 38+3 och fick samma förlossningsdatum som tidigare, alltså 25 juni.
   Förvärkarna fortsatte precis som dagen innan och under natten. På kvällen vid tio-tiden gick även slemproppen vilket satte igång funderingarna rejält. Med Liam satte förlossningen igång två dagar efter slemmisen gått så visst blev man lite exalterad.

Fredagen den 15 juni
Förvärkarna kom och gick, kom och gick. Något mer hände inte direkt under denna dagen förutom att den där slemproppen gett mig eld i baken så BB-väskan stod nu färdigpackad och redo. Kvällen spenderade jag och sonen i soffan med film och gottis då sambon jobbade ett kvällsskift.

Lördagen den 16 juni
På natten/tidigt i ottan när Simon kom hem från jobbet var jag jätteledsen. Jag hade ont och var otroligt trött eftersom jag inte fått sova någonting på grund av mer intensiva värkar. Han höll mig sällskap hela tiden och vi “flyttade ut” till soffan i vardagsrummet och fick tiden att gå genom att kolla på film. Dagen tuffade på i långsam takt och jag fick mer och mer ont. Varken Simon eller jag fick sova någonting mer än småsnuttar mellan värkarna.

Söndagen den 17 juni
Efter en hemskt jobbig natt med värkar var 10:e minut blev de mer och mer intensiva under morgonen och klockades med 5 minuter emellan. Simon körde och lämnade Liam hos sin mormor och därefter ringde vi in till förlossningen i Växjö. De sa att eftersom jag var omföderska och det bara var några minuter mellan värkarna fick vi själva välja när vi ville komma in. Vi väntade ett par timmar till, förberedde oss i godan ro och såg till att allt var medpackat.
   Klockan 11:30 var vi framme i stan och fick ett rum på förlossningen. De kollade CTG och undersökte mig och det visade sig att jag var öppen 4 centimeter. Det gjorde mig jätteglad, hade inte velat åka hem igen så det var skönt att höra.
   Dagen tuffade på, jag vaggade av och an, fick middag serverad och vaggade lite till. Tittade även på när sambon sov som en stock ihopkrupen i en saccosäck i två timmar. Så avslappnad var han den här gången. Och inte gjorde det mig något heller, det var faktiskt lite skönt att få vara ifred en stund. Faktiskt. Under tiden han sov kollades CTG:et igen för tusende gången och allt fortsatte att se bra ut. Värkarna blev mer och mer intensiva så jag fick även ta till lustgasen under eftermiddagen. Ljuuuuvligt.
   Framåt kvällen, i samma veva som det var skiftbyte och de goa tjejerna Jennie och Lotta tog över, ville dom ge mig Petidin, en morfinspruta i höften, för att jag skulle få sova lite och samla kraft. Jag var först jätteskeptisk då jag inte ville att förlossningen skulle stanna av, jag ville bara att allt skulle ta slut. Men nog var man trött alltid, och att få slappna av lite hade ju inte varit fel. Så jag fick sprutan och blev genast trött och mosig i huvudet. De körde in en säng till Simon också så vi fick varsin, släckte ner hela rummet och vi mös ner oss i sängarna och somnade som två barn.
   Efter ett par, tre timmars sömn vaknade jag av att sprutan släppt och värkarna var mer intensiva än någonsin. Det gjorde otroligt ont och jag fick börja med lustgasen igen. Min älskade lustgas. My preciousss.

Måndagen den 18 juni
Allting gick sedan väldigt snabbt och jag minns bara bitar ur de kommande timmarna. Jag hade så sjukt, sjukt ont. Dom säger ju att andra förlossningen går mycket lättare och gör inte lika ont. Skit på er, säger jag om det. Det gjorde precis lika ont. Som att skita ut en hel Berner Sennen. Men någonstans mitt i mina böner till Gud, mina underliga hallucinationer och tankar i hjärnmoset och mina inte allt för genomtänkta rymningsplaner hände det något.
   Jennie berättade att elektroden på bebisens huvud trillat bort och hon skulle sätta tillbaka den. Just då kände jag, förutom en ren och skär dödslängtan, ett stort och smärtsamt tryck i de nedre regionerna. Jag vill föda nu! Jag måste föda nu! NUUUU! Jag skrek, grät och ville bara få ett slut på det. Jennie talade om att det inte var dags ännu och fortsatte pilla med elektroden som skulle föras in. Jag började helt naturligt krysta, för något skulle inte in, något var på väg ut. Jag hör hur Jennie skriker att hon ser ett huvud och POFF! så hade hon en bebis i famnen. Ingen av oss tre hann reagera ens. Plötsligt så fanns hon bara där hos oss klockan 01:33 på en måndagmorgon. En helt perfekt och fulländad liten flicka!
   Därefter var vi i en underbar och härlig bebisbubbla. Vi mös med vår lilla flicka, hon tvättades, vägdes, mättes och blev påklädd. Vi ringde till min mamma för att berätta den goda nyheten och därefter messade Simon till sin syster och min bror.
   Lotta och Jennie kom in med en fantastiskt god frukostbricka som vi avnjöt i godan ro mitt i natten. Vi var båda jättehungriga och trötta efter de senaste dagarna och äntligen fick vi slappna av. Efter att vi ätit fick vi flytta in till ett rum på BB där vi fick två sängar. Det var inte så lätt men till slut somnade vi båda två och fick sova ett par timmar innan det var dags att amma lilla knytet.
   Dagen gick sedan ganska sakta. Vi ville gärna åka hem redan på förmiddagen. Vi saknade Liam och det var svårt att slappna av på avdelningen. Vi hade hemlängtan helt enkelt. Men i väntan på att få en tid till Ortopeden för bebisens lilla fot fick vi göra det bästa av tiden. Vi sov, löste korsord, åt lunch, åt gottis, läste tidningar, sov lite till, gick promenader på avdelningen och pratade även en hel del i telefon med vänner och familj. Sen, under eftermiddagen, fick vi äntligen åka hemåt!

Vi hörde att det skulle vara loppis i Sävsjöströms Folkets Hus idag och tog en liten sväng dit. Men nja, det var faktiskt inget att ha och vi var väl inne i knappt två minuter. Istället åkte vi tillbaka till Lenhovda som vi passerat tidigare, köpte fika och körde till sjöparken för att ha picknick. Har aldrig varit där innan och det var ju hur mysigt som helst. En liten sjö med svanar och andra pippifåglar, en stor sjö med badplats och brygga och en härlig lekplats för Liam att busa i!

Den här lördagen har vi inte gjort många knop. Vi har väl alla varit trötta efter lekdagen vi hade på Leo’s Lekland igår. Men lite har vi fått gjort. Vi hjälptes åt att plocka, dammsuga och skura under förmiddagen. Det var mycket välbehövligt kan jag erkänna. På eftermiddagen fick vi besök av barnens mormor, gammelmormor och (bonus)gammelmorfar. Det blev fika, massa prat och en hel del bebisgos med Nomi och lek med Liam!

Fyra timmar har spenderats på Leo’s Lekland idag. Gissa om far och son var trötta? Nomi och jag tittade mest på och tog det lugnt, hon sov sött hela tiden och vaknade bara för att äta. Liam hade så roligt hela tiden, han älskar att åka dit verkligen. Svårt att få med honom hem bara, några tårar blev det på vägen ut. Får åka dit snart igen!

Med strålande sol och lite go värme begav vi oss mot Kosta Outlet för att kika runt i affärer, blev också en hel del cravings efter fina kläder på barnklädesavdelningen. Aj, aj, aj. Sen tog vi en sväng till hyttgården, Liam ville så gärna åka rutschkana. Men tji fick vi. Ösregnet kom och vi fick istället trösta oss med en glass i glassbaren. Så typiskt, förbaskade regn. Liam fick istället “rastas av” när vi kom hem då det var uppehåll en kort stund!

Det här tråkiga jäkla vädret gör mig knäpp snart. Igår öste det ner hela eftermiddagen, kvällen och natten och åskade gjorde det också. Var är värmen? Jag vill sitta ute i solen utan att huttra eller bli blöt. Ett riktigt I-landsproblem, jag vet. Men det är inte kul när hela semestern regnar bort.

Imorgon drar vi till Leo’s Lekland och har bannemej skoj inomhus istället!