I torsdags provade Liam att skriva sitt namn för första gången. Han gjorde det ett par gånger med hjälp av en “fusklapp” som jag skrivit och lagt bredvid, så han skulle lära sig sina bokstäver. I går när han ville rita frågade jag honom om han kunde visa pappa hur duktig han var på att skriva sitt namn. Jag förväntade mig att han behövde lite hjälp men icke, han skrev sitt namn helt korrekt direkt, utan minsta hjälp.

Denna unge gör mig så stolt, varenda dag.

Nästa helg blir det 25-årskalas här hemma. Så nu gäller det banne mig
att fylla upp frysen med goda kakor att bjuda på. Först ut blir det kärleksmums!

225°C
Ca 15-30 stycken
(beroende på rutornas storlek)

Ingredienser

Kaka:

150 g smör • 2 ägg • 3 dl socker 
2 tsk vaniljsocker • 1½ dl mjölk • 3 msk kakao
4½ dl vetemjöl • 3 tsk bakpulver

Glasyr:

50 g smör • 3 msk starkt kaffe
1 msk kakao • 2 tsk vaniljsocker • 3 dl florsocker

Kokosflingor eller strössel

Tillagning

Sätt ugnen på 225°C. Ta fram en ugnsform, ca 25 x 35 cm med minst 3 cm hög kant
som du smörar och bröar. Smält smöret (150 g) och låt svalna. Knäck äggen och tillsätt socker i en bunke.
Vispa ägg och socker pösigt med elvisp. Tillsätt bakpulver, vaniljsocker och kakao. Kakaon kan siktas om den är
klumpig. Vispa snabbt ihop med elvisp. Tillsätt sedan mjölk, vetemjöl och det smälta smöret. Vispa försiktigt
snabbt ihop till en jämn smet med elvisp på lägsta hastighet. Häll och bred ut smeten i formen.
Grädda i nedre delen av ugnen i 225°C i 10-15 minuter.

Gör under tiden glasyren. Låt kakan svalna under bakhandduk tills glasyren är klar. Smält smör i en
kastrull. Ta bort kastrullen från plattan. Tillsätt kaffe, kakao, vaniljsocker och florsocker. Vispa till en jämn smet.
Bred glasyren över kakan medan glasyren fortfarande är varm. Strö över kokosflingor eller strössel.
Skär kakan i fyrkantiga bitar när glasyren stelnat.

Mamma kom över två gamla pinnstolar på en loppis. Hon målade båda vita och den ena fick jag. Tyckte den hade så fint stjärnmönster på sitsen så jag fyllde i med ljusgrå färg, för att förstärka mönstret lite. Och visst blev det fint?

Vi delar hall med våra grannar bredvid och den är väldigt mörk med bröstpanel i mörkgrått och blommig, svart tapet. Så jag har försökt ljusa upp det lite med vita skohyllor och nu även den fina vita stolen!

Under tiden far och dotter är nere på plan och kollar på fotboll (Kosta – Johansfors) är mor och son i full gång med lek. Vi tittar på Hitta Nemo och bygger järnväg på vardagsrumsgolvet. Tuff tuff!

Vad tyst det blev helt plötsligt. Sambon gav sig iväg på nattjobb nyssens och Nomi sover gott sen en timme tillbaka. Liam ville sova över hos mormor så han är inte heller hemma.

Jag ska krypa ner i soffan och kika på My week with Marilyn, njuta lite av lugnet. Det är ju nu man får ta igen sig. Jag behöver verkligen ett par timmar på kvällen där man får vila huvudet lite och varva ner. Visst njuter man av sin bebis och sina barn men jag njuter även av att få lite lugn och ro. Speciellt nu när Nomi har ett fasligt hett temperament om kvällarna. Hon har haft det ett tag nu men det är bara på kvällen. Hon är ju annars en väldigt snäll bebis, precis som Liam var. Men det är något som gör henne jätteledsen på kvällen och det tar ett bra tag för henne att kunna komma till ro. Det dumma gipset över hela benet gör ju heller inte saken bättre, kan tänka mig att det spelar in ganska stort också.

Nähe, soffan here I come.

När lillasyster och pappsen sover tittar Liam och jag på film och ritar teckningar. Favoritmotivet är fortfarande porträtt på pappa men idag har han även skrivit sitt namn själv för första gången!

Lillskruttan fick post idag! Det var ett paket från MiniMini som skickat ett urgulligt litet armband med färgglada pärlor och en stor bokstav, N som i Nomi. Armbandet är sötare än socker, helt klart! Det är lite för stort fortfarande men när hon blir en aning större kommer hon kunna bära det.

Vill du också få hem ett vackert smycke eller en accessoar från MiniMini? Delta då i tävlingen om en valfri vara ur butiken!

…jag rensade och städade ur kylen tidigare satt Nomi i babysittern och såg söt ut. Glad var hon också och bjöd på flera goa leenden. Men det varade inte så jättelänge förrän hon blev uttråkad och ville upp i famnen där snuttan somnade gott.

Nu är det inte många minuter kvar tills vi ska gå till dagis och hämta storebror. Han har varit så duktig vid lämningarna på morgnarna, rusat in för att leka och vinkat glatt. Han måste ha saknat dagis mycket under sitt långa sommarlov!

Hos Caseapp.se kan man designa sitt alldeles egna iphone skal eller välja bland massor av färdiga, sjyssta designs i butiken. Men visst blir det lite roligare med ett personligare skal, det tycker i alla fall jag! Man kan ju använda vilka bilder man vill, bröllopsfotot kanske, den där perfekta bilden från semestern eller varför inte ett vackert porträtt med barnen?

Vi fick äran att göra ett alldeles eget skal men eftersom varken jag eller sambon har iPhone fick det bli en present till barnens mormor. Hon är förtjust i ljusrosa vet jag och så blev det såklart bilder på barnbarnen, så hon alltid bär dom med sig. Gissa om hon blev glad för presenten? Designverktyget hos Caseapp.se var superenkelt och man kunde välja bakgrundsfärger, text och ladda upp bilder. Snabbt och smidigt – precis som leveransen!

I våras när vi besökte tandläkaren var Liam varken medgörlig eller speciellt trevlig. Han vägrade låta någon titta i munnen och stortjöt, antagligen för att han var trött efter en dag på dagis utan sovstund.

Men klockan nio idag när vi gjorde ett nytt försök på Folktandvården i Lessebo gick det hur bra som helst! Han gapade stort och visade tandläkaren stolt att han varken hade hål eller tandtroll. Hon fick räkna hans tänder, tio uppe och tio nere, och när mitt lilla troll varit så duktig fick han välja en tandborste och tog en grön. En stolt och glad mamma som gick därifrån!

Liam har haft sin första dag på dagis efter sitt långa, härliga sommarlov. Då jag skulle till stan med Nomi idag så fick Liam sova över hos sin mormor inatt så att hon kunde lämna honom där. Jag var beredd på att få höra om tårar och skrik men mormor berättade att det gått jättebra. Han hade låtit mormor gå utan problem och var snabbt i full gång med att pussla. När jag hämtade honom vid två var det en glad kille som haft en bra och rolig dag!

Och det här med blöjfritt går förresten superbra! Jag testade igår eftermiddag att ta på honom kalsonger och han hade dom på sig hela kvällen utan några olyckor. Under natten när han sov hos mormor hände det inte heller något men på morgonen gick han undan och gjorde “nummer två” i kallsipperna. Så en liten olycka blev det men under hela dagen på dagis har han haft kalsonger och byxor utan att det hänt någonting. Han har gått på toaletten helt utan problem och jag är så stolt!

Klockan nio i dag var mormor och jag framme på Ortopeden i Växjö. Det var dags för Nomis första gipsning av sin “klumpfot” och det gick hur bra som helst. Hon fick lite sockerlösning på nappen och där låg hon och gottade sig medans hela benet gipsades. Dom är så trevliga därinne och trots att det är som det är, så känns det faktiskt bra. De lugnar en hela tiden med att hon kommer gå som vanligt och de är alla så snälla och stöttande.

Benet kommer nu att gipsas en gång i veckan i fem till tio veckor. Därefter ska hälsenan förlängas vid behov innan hon får sina specialskor med skena som hon ska bära dygnet runt i fyra månader. Sen blir det bara skorna på natten upp till 4-års åldern.

Mycket behandlingar och sjukhusbesök framöver men det kommer gå bra detta. Huvudsaken är att hon kommer kunna gå utan problem när det är dags.