Fick närmare en chock när jag kollade på klockan och upptäckte att Nomi inte väckt mig förrän halv elva. Snacka om sovmorgon. Liam hade redan stigit upp och lekte på sitt rum.

Det är sista dagen på jullovet idag, imorgon är det dags för Liam att börja på dagis återigen. Skönt att ha julledigt men samtidigt ska det bli himla skönt att få in rutinerna igen. Sambon återfick till arbetet i gårkväll, efter att ha varit ledig sen 13 december, och går nu nattskift i några veckor.

Idag har vi inte så mycket planerat alls. Mormor eller morbror ska sitta lite barnvakt medans jag och sambon lastar bilen med skräp och åker till miljöstationen. Han hoppas väl på att få sitt paket idag också, det nya biosystemet som vi fyndade i mellandagarna. Att se på när han kopplar in det ikväll kommer bli underhållande, som alltid när han ska koppla in eller spika upp något. Man får en hel genomgång av alla svordomar han kan blandat med diverse “åååååhhhh”, “aaaargghhhhh” och plötsligt ångrar han att vi köpt skiten. Spännande.

Liam tittar nu på film och Nomi sover middag. Snart dags att väcka upp pappsen också så dagen kan börja på riktigt!

Hos Lucky Ellen hittar man fina och coola kläder med snygga detaljer till både
kalas och vardag. Alltid i mjuka och sköna material. De har kläder till pojkar och flickor
från storlek 98/104 till strl 146/152 och dessutom har flera plagg i damstorlek.

Just nu har de stor REA i hela shopen och 50% på nästan allt!
Passa på att förnya vårgarderoben för både dig och barnen!

Och så var det ju den långa versionen av Vilda-pinkar-inne-historien jag skulle dra.

Vi blev ju med kattunge i oktober, då var lilla Vilda (som föddes 26 juli) 12 veckor gammal. Från dag ett upptäckte vi, trots att hon gick fint på lådan, små olyckor på lite olika ställen i lägenheten. Främst på barnens saker men även i golvhörnor, vårt överkast och så vidare.

Vi har ju trott att det varit något som snart skulle gå över. Att hon bara behövde bo in sig, eller vad man ska säga. Men det har nu gått dagar, veckor och månader och det har snarare blivit värre. Veterinären sa att det kunde bero på en urinvägsinfektion, vilket det brukar vara när en katt inte håller sig till bara lådan. Så igår gjorde vi ett test här hemma som sedan lämnades in på Nybro Djurklinik. Igår eftermiddag ringde jag dit och kollade om resultatet kommit, och det hade det. Någon urinvägsinfektion hade hon inte. Vi hade ju ändå hoppats på det, för då hade hon kunnat få antibiotika och våra problem hade antagligen varit lösta. Men icke.

Veterinären sa att detta antagligen berodde på ett invant stressbeteende som kommer bli svår att få bort. Vi kan fortsätta med citronsprayet, med den nya kattsanden vi fick tips om, börja med doftavgivare i uttagen, placera ut matskålar i varje hörn, göra det svårt för henne att pinka på saker genom att plocka bort allt som hon kan tänkas göra det på, kastrera henne. Men inget kan ge oss en garanti på att det här beteendet kommer försvinna.

Igår kändes det trots allt som om vi skulle kunna lösa det här, vi skulle klara det tillsammans. Men så idag när vi steg upp och jag lyfte upp Nomi ur sängen och upptäckte att hela hon och hennes kudde luktade kattpiss, då rann det över. Dock är det inte första gången detta hänt. Det var ju inte jättelänge sen vi stod på Leo’s Lekland och upptäckte att hon pinkat i Nomis hårdlift i vagnen. Där stod vi med en bebis som luktade kattpiss, så det var inte annat att göra än att packa ihop, åka hem, bada och tvätta. Det slutar ju inte där heller, jag har ju fått rengöra både leksaker, babyskydd och lakan fler än en gång. Oerhört ledsamt.

Som sagt så kändes det igår som att vi skulle lösa det här. Men nu orkar jag inte mer. Det får vara nog nu. Hon är en underbar katt, kelig, mysig och otroligt söt. Men när vi inte ens kan lägga ner vår dotter i sin säng eller barnvagn utan att behöva lukta först, när Liam inte kan sitta på sitt rum och leka med dörren öppen, när vi inte ens kan ha det öppet in till våra sovrum, då har det gått alldeles för långt.

Ikväll kommer en annons att läggas ut. Det känns ganska hopplöst, vem kan tänka sig att ta emot en katt som kissar inne dagligen? Veterinären tyckte att en omplacering var det bästa alternativet för oss, då vi har småbarn. Hon tyckte att hon skulle komma till ett lugnt hem utan barn och utan stress. Om vi hittar något återstår att se.

En nyduschad, pigg och glasstokig maginfluensakille!

Herregud, vilken förmiddag.

Min mamma och bror undrade igår om jag skulle vilja följa med till Nybro idag. Gå lite i affärer, fika och så. Det ville jag såklart och tänkte även att Liam kunde följa med, han behöver hitta på något kul. Och så passade det ju så himla bra också då vi behövde åka en sväng till veterinären.

Vi har ju haft “lite” problem med katten, hon har sedan dag ett kissat inne. Dagligen. Underbar lite solskenshistoria som jag kommer ta vid ett annat tillfälle. Men i alla fall så skulle vi idag ta ett urintest här hemma under morgonen som sedan skulle lämnats hos veterinären i Nybro för att se om kisseriet beror på en urinvägsinfektion. Kattlådan skulle rengöras grundligt och torkas ur, sedan skulle konstiga kulor hällas i lådan. Vi var förberedda på att vi skulle få tvinga katten att pissa i de konstiga kulorna, att jag skulle åkt till Nybro sur och utan ett urinprov och vetskapen om att få göra om hela proceduren återigen. Men icke. Vi hann inte hälla upp kulorna förrän hon kom inspringande, satte sig och var klar. Vilket flyt!

Klockan elva hoppade vi in i mammas bil och begav oss mot Nybro. Vi hann en ganska bra bit innan vi upptäckte att urinprovet låg hemma. Fan med! Jag lovade att bjuda på fika så mamma vände bilen. Jag sprang upp och hämtade provet, skrattade åt att vi faktiskt inte kan ha sånt flyt utan lite otur i det hela. Sprang ner till bilen och började färden på nytt. Vi hann lika långt igen och då frågade brorsan om vi inte hade glömt något mer. Mamma inflikade att hon minsann inte tänker vända en gång till, med ett skratt såklart. Vad gör Liam? Kräks som en hel fontän! Hela han, hela jag och hela jävla baksätet är nerkräkt. Brorsan sitter tryckt mot det halvöppna fönstret, hulkar som en barnunge och konstaterar att Liam druckit mjölk och ätit ostsmörgåsar till frukost. Mamma suckar och vänder bilen. Ännu en gång.

Det blir en hemmadag istället. Eller en hemmahelg, får man väl säga. Liam ligger i sin säng och tittar på Alice i Underlandet. Dock ovanligt pigg för att ha maginfluensa så kanske kräks han inte mer nu. Hoppas kan man ju, och nu har vi ju ändå haft nog med otur för resten av veckan!

Igår låg jag däckad hela dagen lång. Under natten åkte jag nämligen på maginfluensa (detaljerna håller jag för mig själv) så jag hade ingen ork till något. Sambostackarn hade hand om tre barn istället för två, för fy fasiken så ömklig man var.

Idag vaknade jag däremot upp med ny energi. Och istället för att vänta med att kasta ut julen till fredag, som vi planerat, passade jag på idag istället. Man får ju ta till vara på den lilla energi man får! Så nu är hemmet rent och tomt på rött och tomtar. Som alltid när julen kastats ut blir det så himla mörkt och tråkigt, men imorgon blir det en tur till blomsteraffären och hitta något fint och vårigt att ha på köksbordet.

Liam har för övrigt varit ett litet monster idag. Både sambons och mitt tålamod har prövats om och om igen. Den här trotsiga åldern är ju bara för underbar. Nomi har också varit sådär ljuvlig ikväll. Hon har varit grinig och sovvägrat. Så det är först nu som båda barnen somnat och vi kan pusta ut i soffan.

Nu är min julkalender slut för denna gång och massor av
härliga vinster till ett värde över hela 12.000 kronor har tävlats ut.

Jag känner mig jättenöjd. Det är såklart mycket jobb och mycket som ska hållas reda på.
Vågar inte riktigt kika efter hur många mejl som jag skickat under december månad heller riktigt, skulle nog få
en liten chock själv! Men, det är så värt det och jag tycker det är så roligt att göra andra glada!

Hoppas att alla som deltagit haft lika roligt som jag och att ni som vunnit känner er nöjda med era julklappar.
Tack till er alla, och tusen tack till alla underbara samarbetspartners!

Det kommer säkerligen en ny kalender till nästa jul. Men först får vi alla njuta
av ett nytt år med en härlig vår och nya möjligheter!

Nu är Lucka 24 i Agnes Julkalender 2012 avslutad och en vinnare av en liten goodiebag
med fina saker från bl a lillaKantarell och Disney är utsedd – det blev nummer 114 (av 345 lotter)!

Stort grattis – du har blivit kontaktad!
Tusen tack till lillaKantarell och Disney för vinsterna och till de 92 deltagare som ville vara med och tävla!

Hon har i några veckor försökt sitta på egen hand nu, men det är ju väldigt ostadigt och hon lyckas hålla balansen en liten stund innan hon tappar den igen. Men så idag försökte vi på nytt och hon överraskade med att sitta på egen hand jättelänge.

En mycket rolig start på året!

Liam beundrar raketer från säkert avstånd!

Vi är hemkomna efter en helkväll hos Tommy, Therese och barnen i Vissefjärda. Tolv vuxna och sex barn blev vi allt som allt. Vi åt jättegod exotisk planka med potatissallad, kex och ost. Till efterrätt blev det glass med maräng och chokladsås till Liams lycka.

Barnen lekte som galningar, det åts, det pratades och vid tolvslaget stod vi ute, sköt raketer och skålade i bubbel. Liam blev dock väldigt rädd, precis som förra året, så han ville snabbt igen men beundrade alla raketer från fönstret istället!

Ska bli riktigt skönt att få gå och sova strax, och vakna upp till ett helt nytt år och en ny start imorgon!