Julig dukning för våra gäster!

En dag innan julafton, är det klokt det? Nä, det är det inte! Men nu är vi här och dagen har ägnats åt att handla det sista, slå in de allra sista klapparna, städa, duka och förbereda allt sånt som kan förberedas.

Jag ska strax ge mig av till ännu en kväll på jobbet. Barnen ska vara hemma med Simon, Liam ska på lite fotbollsträning med Nemo senare och därefter blir det uppesittarkväll. Barnen får spela BingoLotto åt mig tills jag är hemma ikväll.

Som vanligt varje år sluter vi, några dagar innan julafton, upp med barnens farfar och faster hos farmor i Nybro för att tillsammans göra marsipangodis. Liam har planerat detta i flera dagar och tog självklart med sin sagobok “Julstök med Max och Mia” där de gjort jättefint marsipangodis, han ville ju göra likadana!

Efter en massa prat, bakande, god mat, lek och fika gav vi oss av hem till min mamma som ville ha barnen över natten. Så de har julmys hos mormor tills imorgon.

Igår hade vi liten lekdejt med Eve och Nikki innan jag skulle jobba kväll. Prat, kaffe, julgodisbak (chokladfudge som totalfailade men skumtomtefudgen blev riktigt bra), massa lek för barnen och när Simon kom hem delade vi allihopa på ett par pizzor.

Idag gjorde jag ett nytt försök med de där förbannande chokladfudgen, igår kokade de för länge och idag för kort. Ger upp! Simon däremot lyckades göra jättegod vitchokladfudge. Så han får ansvara för bakningen här hemma hädanefter. Vad har vi gjort mer idag? Inte nåt vidare mycket, lagat middag, lekt, handlat.. och ja, Liam har tappat sin allra första tand! Han märkte inget själv och vart tanden tagit vägen är en gåta. Antar att den kommer ut den naturliga vägen.

Nomi sover här hemma nu, Liam och Simon väntar ivrigt (ungen har tjatat i timmar…) på kvällens handboll och jag ska nog kika på en film under tiden. Fredagslugnet är här.

När vi flyttade in i huset för ungefär ett år sedan gjorde vi inte så mycket mer än att måla om i köket. Och slita ner den hemska schackrutiga kakeldekoren. Köket var väldigt opraktiskt med så lite förvaring att vi fick ha köksmaskiner och så vidare i förrådet. Jag behöver nog inte skriva så mycket mer, tycker före-bilderna kan tala för sig själva!

Jag tycker det är så häftigt, även om vi förlängt arbetsytan väldigt mycket känns köket ändå så mycket större. Jag är så glad att vi rev dörrkarmen och halva väggen i ingången, även om Simon var lite skeptisk till min idé. Men bara det gör att köket känns större och luftigare. Att kök och vardagsrum hänger ihop mer.

Jag sa till vår köksdesigner Henke att jag inte ville ha ett enda skåp nere, bara lådor. Och det fick jag, förutom grytskåpet i hörnet då. Dessa lådor alltså, älskar dom. Får in hur mycket som helst, får mycket bättre översikt och kan organisera med avskiljare i.

Ja, jag älskar vårt nya kök och jag är så glad att det gick smärtfritt under renoveringsveckan. Och det är SÅ mycket roligare att laga mat och baka nu!

Inget kräk på hel natten och hela förmiddagen, barnen är pigga och glada igen och jag pustar ut! Då passade vi på att ta årets julkort idag. Senare än vanligt men bättre sent än aldrig! Nu ska jag bara välja ett, framkalla och sen ska de skickas iväg till nära och kära.

Lite sent i gårkväll kräktes Liam en flodvåg i badrummet. Magsjuka! Det är flera på dagis som har/har haft den senaste tiden så det var väl väntat egentligen. Under söndagsnatten sov jag tillsammans med Liam på soffan. Vi tittade på film och han somnade ganska snart men vaknade ungefär en gång i timmen för att kräkas. Jag var förste hinkhållare och tröstare så det blev inte mycket sömn för någon av oss. Sista gången han kräktes var runt klockan 4-5 i morse.

När Nomi vaknade upptäckte jag att hon också kräkts i sin säng. Underbart. Under förmiddagen var det sedan rätt lugnt, tills middagstid då Nomi satt i soffan och det bara öste ut över sitsar och kuddar. Som en scen tagen ur Exorcisten. Fast värre. Vår stackars tvättmaskin har gått på högvarv hela dagen.

Barnen har varit väldigt slöa och trötta såklart. Jag blåste upp luftmadrassen och la den i vardagsrummet där de kunde krypa ner bland kuddar och filtar och titta på film. Liam har nog mått allra sämst, han har bara klivit upp för att gå på toa eller få i sig lite mat. Jag hoppas verkligen att denna natten blir lugnare och att båda får sova, hittills verkar det gå bra i alla fall. Och jag hoppas verkligen att Simon och jag skonas, känns inte som vi riktigt har tid med detta nu, en vecka före jul.